Nästan att man ger upp

I dag åkte jag för att kolla åteln uppe i skogen. Har sett två grupper som vi skall lyckas decimera i vinter trodde jag. Läser av kameran och vad ser man om inte nya suggor med  tio dar gamla kultingar. Det upphör tydligen inte att komma grisar fast man skjuter allt man ser. Härom natten kultiverade vi det sista innan höstregnen och då sprang det grisar framför traktorn, de var arga för att vi förstörde stubben tydligen. Nu verkar det som höstvetet har grott på leran så nu kan man lugna ner sig vad det gäller jordbruket. Får se om erik hinner hänga på skogskranen snart så man får börjat på lite i skogen.

Det har växt rätt bra på åteln i sommar då de inte varit där så mycket.